Sofias sida -

Dagens...

Outfit(s): Se denna alldeles vanliga sommarflicka förvandlas till ett blått pyamasmonster...

(Jag sommarjobbar alltså på en avdelning där de blandar till cancermediciner. Även om jag inte är inblandad i själva blandningen så krävs det en hel del ombyten. Och för er som inte vet så är cancerläkemedel väldigt giftiga och kallas cytostatika. Lite småläskigt sommarjobb, ja, men man vänjer sig.)

80952-97

Innan jobbet, efter jobbet:
¤ Brun T-shirt från Coola Anna
¤ Jeanskjol från H&M
¤ Seglarskor från Vagabond

Accesoarer:
¤ Långt halsband från I.me.my
¤ Pocketbok; "Romarblod"

80952-107

I rummet innan rummet innan renrummet, eller bara ute på sjukhuset:
¤ Grön, enorm T-shirt från Ackis
¤ Gröna, enorma byxor från Ackis
¤ Vit, enorm apotekarrock från Ackis
¤ Inneskor; privata

Accesoarer:
¤ "Varning, farligt avfall"s-ettikett
¤ Apotekspåse med farligt innehåll

80952-98

Notera särskilt byxornas snygga skärning. Hög midja är ju inne..

80952-103

Väldigt behörig:

80952-96

Förvandlingen är färdig. Såhär ser man alltså ut i rummet innan renrummet (Ni kan ju tänka er hur de inne i renrummet ser ut, ännu mer som små blå rymdmänniskor):
¤ Blå operationsmössa från Ackis
¤ Blå, tvådelad pjamas, kommer förpackade i sterila papperpåsar från Ackis
¤ Blå skoskydd i plast från Ackis
¤ Skyddshandskar, som tack och lov inte är färgmatchade, från Ackis

Accesoarer:
¤ 30-ml-spruta
¤ 70% sprit på sprutflaska. Och det är utspädd sprit.

80952-108

Åter till "Dagens":

Fynd: En randig båtringad Henri Lloyd-tröja, perfekt en sval sommarkväll vid bryggan. :)

Hatmat: Ris!!! Det förstörde min lunch fullkomligt. När jag kom till SA (sjukhusapoteket, där min mamma jobbar), alldeles utsvulten efter en förmiddags slit på CBC (cytostatikaberedningscentralen) och skulle ta ut min medhavda mat ur micron var den så jäkla varm att jag tappade allt på golvet. Ris över hela personalrummet. Gah. Imorgon blir det pastasallad. Väl kyld.

Bravad: Jag lyckades hinna packa upp allt som stod på CBC-vagnen, plus tvätten, på två timmar. Yey.

Film: (Eller det var väl egentligen gårdagens, men eftersom jag inte sett någon film since, så får det räknas ändå) Pirates of the Caribbean - Dead man’s chest, såklart!
Den är nog ingen Oscars-aspirant direkt, men rolig var den! Jag och Gunnel, och resten av publiken, skrattade högt flera gånger! Och den var absolut en värdig uppföljare, även om det märktes att den sitter ihop med den ännu icke utkomna trean.
För er som ännu inte har sett den och lider av åksjuka vill jag dock utfärda en varning; det snurrar en hel del under resans gång.

Irritationsmoment: Alla dessa evighetslånga listor på modebloggarna. Visst, man får skriva om vad man vill, men måste alla ha samma listor? Lite kreativitet, tack. ”Vad har du i din handväska just nu?” Ärligt, vem bryr sig?

Kommentar: Av en halvdöv gubbe utanför apoteket ; ”Är du operationssköterska?” ”Jasså inte, de brukar ju ha gröna byxor.” Jaa, liksom resterande sjukhuspersonal. :)

Bild: På Gunnel och mig från igår, när vi lekte pimpar på herr-H&M.

Faktum: Jag älskar gubbar. Och nu, innan några missförstånd uppstår (Jag kan redan höra Dannes äcklade ”Åååh”) och eftersom jag råkar vara en tonårstjej, en trettioårig man hade aldrig behövt trassla in sig i spösmål om det här, för ingen hade misstolkat honom, så måste jag klargöra en sak. Klargöra att jag menar ”älskar” som i ”Oj vad jag älskar sushi” eller ”Jag älskar Anders Larnemark”. Inte som i ”Jag älskar min familj”. See?

Gladskutt i magen: Brev från Anna! På hästbrevpapper. Hon är för söt. :D

Snygging: Han på vätskelagret var väl inte så ful, trots allt.

”Ha! Sug på den, du”: Den här tillägnas alla er (Danne) som tycker att Michael Ballack är ett konstigt namn. Jag säger bara en sak; Zinedine Zidane.

Framöver ska jag ägna mig lite mer åt den här aktiviteten och lite mindre åt läkemedelshantering.

(Läsning)

Men först ska jag sova. Gääsp. Man blir trött av att gå upp 6.30 varje morgon.

Godnatt! Och dröm sött!

//Sofia

2006-07-25 @ 21:57:51 Permalink Allmänna åsikter Kommentarer (4) Trackbacks ()

Ge mig råd!

Varför måste ALLA mina bästa vänner åka bort SAMMA vecka? Jag blir ju alldeles deprimerad.
Kompis-abstinens.

Kan inte ni också känna så? Typ "nu-har-jag-inte-träffat-nån-utom-släkt-den-här-veckan-och-förlorat-all-social-kompetens-jag-någonsin-haft-syndromet". Uh.

Tur att Gunnel kommer hem idag! Annars skulle det vara helt kört för mig. Jag skulle säga "Goddag, goddag, hur står det till med barnen?" när jag hälsar på mina nya klasskompisar i höst. Hujedamig.
Okej, kanske inte riktigt, men det är skönt att träffa de som har en någorlunda samma syn på världen som man själv. Äääven om jag tycker om min släkt.

För övrigt har jag tittat igenom alla kataloger som kommit. Jag lovade dyrt och heligt att inte köpa nått från HM. Pyttsan. Där rök 850 spänn. Men den svarta koftan och oversizade tröjan var bara såå fina.
Och då är ändå inte beställningarna från övriga kataloger inräknade. Hjalp. Jag som skulle spara. Så måste jag ha nya jeans med. Pust och stön, hur ska detta gå?

(Om det är någon som har snälla, små och mestadels sovande småsyskon får de gärna höra av sig..:D)

Från och med nu ska jag vara ekonomisk och sparsam. Synd att inte Elin är här, hon skulle nog kunna ge mig lite råd... hon håller ju seriöst bankbok. Söta, söta flicka! Som jag saknar så. Och alla mina andra vänner, med. Nu får de ta och komma hem. Jag fungerar liksom inte lika bra utan dem.

Men imorgon blir det pirates med Gunnel!

Jippie! Det är en liten tradition för oss, eller blir väl nu, vi gick nämligen på den första tillsammans. Premiären! Tihi. Gud, jag kommer ihåg hur spännande det var. Ojoj, små galna tjejer tillsammans med pirater i två timmar, det kan inte ha slutat väl. Fast nu står vi ju här, redo för nästa film. Hoppas att den är bra!

Skepp ohoj!

//Sofia

2006-07-23 @ 17:58:01 Permalink Allmänna åsikter Kommentarer (4) Trackbacks ()

What every girl needs

En luddig rosa penna. Alltid.

80952-99

Ooo, jag kommer ha snyggast pennfodral i höst! ;)

Namnsdag igår hade jag också. Jag åkte till Stockholm efter jobbet, träffade lite släkt och fick lite presenter.

Bl.a. små fina Nalle-Puh klisterlappar. Jag kommer ha finast skolböcker i höst, med!

Och den här nyckelringen, som numera sitter på min nya väska. Inhandlad på Åhlens i Visby.
Och en fin muminmugg med snorkfröken på. Snorkfröken och jag, asså.

Rosa penna, Nalle-puhsaker, Muminmugg. Hm. Jag är faktiskt inte så liten som det låter. Men ibland tycker jag att man måste få bejaka sin barnsliga sida. Leka lekar och bära prinsessrosa. Äta sig mätt på glass och springa naken på stranden. Visst vill man, ibland?

Mer lek åt folket! :D

//Sofia

2006-07-21 @ 14:19:07 Permalink Allmänna åsikter Kommentarer (5) Trackbacks ()

Not a care in the world

Idag har jag:

¤ Solat
¤ Badat i grannens pool
¤ Läst två böcker
¤ Ätit tårta
¤ Drömt om den här väskan, som jag hittade på Emmas blogg;

Ibland önskar man att man var rik.

Igår hade vi ovanligt små och söta gäster här hemma, som jag ska barnvakta i framtiden. (Så att jag blir rik :D) Det var både mysigt och busigt. Och vet ni vad de upptäckte? Att vi hade ett igelkottsbo på framsidan! Med små igelkottsungar i. Coooolt.

Apropå föregående inlägg, titta vad jag (the little stalker) hittade:

”Which book did you last read?
Michael Ballack: ”The last book I read was the biography of Robbie Williams.”

Det var ju faktiskt lite kul..

Nej, nu tänkte jag vara fullständigt okreativ i nån timme och titta på TV.

Ha det superskönt!

//Sofia

2006-07-16 @ 21:53:08 Permalink Allmänna åsikter Kommentarer (5) Trackbacks ()

Katte nästa!

Först och främst:

Jag kom in på Katte!

Yey! Tack, Cars. Och ses I höst, Xinge. :)

Det var ett tag sen en uppdatering, men ni vet hur det är…

Sommartider, hej, hej, ingen dator.

Sedan sist har en hel del hunnits med. Bland annat en titt på Robbie Williams. (Och en hel del tittar på det överspelade fotbolls-VM)

Konserten på Ullevi? Den bästa jag varit på. Lungt.
Det finns ingen som kan mäta sig med Robbie Williams i sång, humor och underhållnigsförmåga. Det bästa var nog att jag kunde alla låtar, och att resten av publiken ägde samma förmåga. Allsången var bedövande.

Det är svårt att beskriva känslan man har under en sån här konsert. Jag vet att han bara är en vanlig dödlig, ändå känns det STORT på något sett. Att se en person man själv och tusentals andra lyssnar på dagligen. Men man kanske kan uttrycka det såhär: Jag svävade på små Robbie-moln.

Nu har jag en tröja med det här trycket på. En stor tröja, som man kan sova i. Vilket jag har gjort. Så nu har jag, tillskillnad från (inte allt för många) andra, sovit med Robbie Williams.

Annars har jag mest umgåtts med min lillasyster och kollat på VM. Jag gillar inte fotboll, egentligen. Men VM är ju något särskilt. Det är världens folkfest.

Jag tycker i och för sig att Tyskland kunde ha vunnit, de förtjänade det.

Favoriten bland tyska spelare:

Ballack. (Mittfältare som för tillfället spelar i Chelsea FC. Ansågs vara Tysklands enda stjärna innan VM. Tyska landslagets lagkapten, som blivit ”footballer of the year” tre gånger och tyvärr inte fick spela bronsmatchen.

Allt detta, utom det med bronsmatchen som jag faktiskt såg, lärde jag mig på Internet idag. För jag gillar som sagt inte fotboll och kan inget om det.)
Jag tycker egentligen bara att han är snygg.

Mina sommriga planer för framtiden lyder så som följer:

Sommarjobba- På en avdelning som tillverkar cancerläkemedel. Låter det läskigt? Det är det.
Sola- En hälsosam bränna framför allt.
Sova- Förhoppningsvis tillräckligt mycket.
Sälja barnvaktstjänster till barnfamiljer som behöver barnvakt.
See these two:
80952-87

Såklart längta efter dessa, men...

80952-88

Särskilt efter min Wetter, såklart.

Sticka till England utan mig, vilken fräckhet! :) Hoppas att du har det underbart där, bästis!

Sov så sött i skuggan i sommar!

//Sofia

2006-07-13 @ 21:42:54 Permalink Allmänna åsikter Kommentarer (2) Trackbacks ()

Sommarsol och nya äventyr

Jag har just kommit hem från Gotland och läst alla era fina kommentarer.
Vad snälla ni är, allihopa!

Och nu måste jag säga, förlåt Gunnel och Hannah! Jag känner mig som värsta svikaren. Men det hade varit en annan sak om vi skulle ha börjat i samma klass, eller åtminstone på samma linje. Men jag är trots allt ledsen, för jag ville verkligen gå på samma skola som er.

När jag har en timme vid datorn såhär mellan Gotland och Göteborg ska jag försöka redogöra för vad som har hänt sedan sist och lite mer. By the way. Linnet på visningsbilden som någon frågade om? Äkta HM! :D

Gotland, ja. Alla vet väl vad man gör där. J Solar, badar och träffar vänner!

Jag och Jessica utforskade Lummelundagrottan, också. Med guide, men ändå. Sjugradigt vatten innanför kläderna är inte att rekommendera…

Det hände faktiskt en hel del roliga, mysiga och konstiga saker också. Vi såg tillexempel på soluppgången på midsommarafton. Vi besökte mystiska gårdsbutiker och var på trädgårdsfest hos min Gotlandsfamilj. Vi solade och sov, aningen för lite för min del. Vi badade i ovanligt kalla hav. Vi sjöng och levde livet. Det var helt enkelt allmänt härligt!

"Morgonsol, glittrar i viken..."

Sedan ringde vi till Cars och Dejvid och Gymnasieenheten. Det kanske funkar trots allt.

Jag vill alltså gå Biotek på Katte, som en del av er kanske lyckades lista ut av mitt något kryptiska inlägg förut. Med extramusik.

Jag hade förresten uppsjungning idag. För Dejvid. Han kom till Balder bara för att jag skulle få sjunga ”Vem kan segla” och lite andra spridda toner. Han är alldeles för snäll, som tur är för mig. Jag fick göra teoriprovet också. Jag kom hem vid elva igår och uppsjungningen var vid 10 idag, så jag hade inte direkt pluggat mycket musikteori. Ingen alls, faktiskt.

Men det gick vägen. Tack vare, ska vi säga lite god vilja, från Dejvds håll.

Jag vet, det här är väl inte vad jag alltid har tyckt om honom, men just nu så…

Jag älskar Dejvid! Tack så mycket!

Som ni anar kom jag in. Precis som alla forna musikklassare, men ändå, det kändes bra. Väldigt bra!

Nu får jag bara hoppas på Gymnasieenheten.

Nej, nu ska jag vidare mot nya äventyr. Robbie Williams, närmare bestämt!

Rockartisten Robbie Williams.

God sommar och glada dagar! Jag har hört att det ska bli strålande väder den kommande tiden, och det låter ju lovande. Både för surpuppor och livsnjutare. För vem kan motstå en svensk sommardag vid sandstranden, med en smältande glass i handen?

//Sofia

2006-06-30 @ 15:44:57 Permalink Allmänna åsikter Kommentarer (12) Trackbacks ()

Gymnasieångest

Jaha, tänker ni, det har väl alla sin beskärda del av?
Och det är klart. Men det här var lite mer än så. Jag kom just på.. nej det gjorde jag inte, men insikten drabbade mig för ett par dar sedan. Även om det har legat där och gnagt ett tag så var det då det slog mig.

Jag har valt fel gymnasium.

Jäklar. Minst sagt.
Så nu börjar hela procerduren med "efteranmälan", ringa Cars och gråt inför frågande föräldrar.
Jag känner mig bara så dum. Kunde jag inte ha kommit på det lite tidigare? En termin tidigare, eller så.
Och jag har bara mig själv att skylla. Men gjort är gjort, och jag har iallafall skrivit till gymnasieenheten.

Jag antar att det var en del sentimentalitet över Balder som fick det att braka loss. En hel del, faktiskt. Men inte bara. Det har aldrig känts riktigt rätt med Rosendal, jag kan inte ens komma ihåg varför jag valde det längre. Så nu är det bara att hoppas och.. (med risk att låta som ett amerikansk storfilmsslut) be.

Be att jag får hamna på Katte. För det är allt jag vill för tillfället.

Bortsätt från dessa bagateller, så leker livet. Här på Gotland skiner solen och havet lockar med salta stänkt och svala vågor. Ikväll ska jag träffa min favoritfamilj! Den som jag spenderade många lyckliga sommarveckor med som liten. Eller mindre, då. :)

Ha det skönt i solen och tänk inte ens på hösten. Huh, säger jag bara.
Om ni har lust kan ni ju hoppas lite för min skull också. Det skulle uppskattas.
Men annars får ni ha ett underbart sommarlov!

//Sommar-och-sol-Sofia

2006-06-20 @ 17:56:05 Permalink Allmänna åsikter Kommentarer (11) Trackbacks ()

Åh! Balder i mitt hjärta.

För alltid.

80952-68

Det är väldigt svårt att förstå. Vi kommer aldrig mer att gå på Balder. Det har alltid varit ”en termin till” eller ”några veckor fram till skolavslutningen” eller åtminstone ”ett par dagar kvar”. Men nu är det slut. Oåterkalleligen och fullkomligt slut. Helt ärligt, det är förjävligt.

Vi har haft det så bra genom åren! Jag har varit med om så mycket fint, egendomligt och roligt! Vilken gemenskap vi har, sen. Jag skulle tro att det kommer bli svårt att hitta en sådan stark samhörighet mellan så många människor igen. Jag kommer att sakna alla flummiga stunder i korridorerna, att bara kunna gå fram till små Balderbarn och prata, sången i trapphallen och i omklädningsrummet, den familjära stämningen och såklart alla knäppa, tokroliga, vanliga och alldeles, alldeles underbara människor.

Vilken vacker avslutning vi hade! Vi fick höra många fina tal, och de flesta var dedikerade till niorna. Som vi grät. Jag hade inte haft långt till tårarna någon gång under dagen, men nu brast det. Det enda bra med att vara så lättrörd som undertecknad är att man får många tröstande kramar av snälla människor. Fast det var inte bara jag som grät. Tårar trillade från nästan alla nior och många yngre barns ögon. Gud, vad sorgligt det var.

Balder, en liten skyddad värld, men med den bästa befolkningen någonsin. Nej, jag vet inte om jag klarar det här. Börjar ju gråta bara av att tänka på att jag aldrig mer kommer att få gå där. Och av att läsa alla andras fina blogginlägg om Balder.

Jag har Balder, och musikklassåren, att tacka för så mycket;

Världens bästa vänner.

Elin. Du är något alldeles särskilt. Kan du förstå att vi faktiskt, från och till, har hållit ihop sen den där dagen i femman när vi av en slump båda två kommit för tidigt till skolan?
Jag kommer ihåg i somras, när mitt konfirmationsläger var slut och alla grät. Jag grät också, men inte för att jag skulle vara utan lägret, det kunde inte på långa vägar mäta sig med klass 9a och Balder, utan för att jag saknade dig. Du är så oerhört viktig för mig. Och även om jag inte visar det tillräckligt, för den bistra sanningen är att de ofta är dem vi tycker mest om vi behandlar sämst, så älskar jag dig. Sjukt mycket och utan förbehåll.

Anna. Den mest socialt begåvade person jag någonsin träffat. Du kan prata med någon i korridoren, och nästa dag är ni kompisar. Det är något jag alltid beundrat, hur gör du egentligen? Men samtidigt är det nog inte så lätt att verkligen bli vän med dig. På riktigt. Jag är glad och tacksam över att du anser mig som en av dina närmaste vänner. För du är definitivt en av mina! Och jag älskar dig, precis som du är.

Hannah. Älskade kusin, vad ska jag säga som inte redan är skrivet eller sagt? Vi har också hängt ihop ett bra tag och det finns ingen jag har så mycket symboler med som med dig. Vi har varit bästisar och rivaler, gråtit och skrattat, flummat och djuplodat tillsammans. Det finns något speciellt där. Och jag är väldigt glad att vi ska gå i samma skola i höst, min lilla blomma.

Ester. Vi har gått i samma klass i tolv år nu. Det är helt otroligt. Vi var en plåga för omgivningen på tärningen och i lågstadiet, men oj vad kul vi hade! Mellanstadiet blev inte bättre det… Tickit, säger jag bara. Vi har inte alltid kommit överens och lika ofta varit ärkefiender som bästa vänner, men jag har alltid vetet att du finns där och jag tror och hoppas att du känner på samma sätt. Du är min äldsta vän och jag kommer alltid att minnas dig, kära barndomsbästis!

Ida. Min flummiga och vackra datanördsgranne. Vi har haft mycket kul tillsammans! Jaa, jippie, yahoo! B3- vi rockade hårt!

Danne. Du är en väldigt skön människa. Mysig, ärlig, alldeles för musikalisk och otroligt rolig. Och jag vet att du vet att jag tycker om dig. Om du mot all förmodan inte skulle ha insett det än, så: Jag tycker om dig, Danne! Även om jag dampar ibland, precis som du. Vi får ses i Stockholm, någon gång!

Matto. Egentligen är du bara en irriterande retsticka. Men världens härligaste sådan. Och vi har gjort en hel del knäppa och roliga saker tillsammans! Du har betytt mycket för mig genom åren. Inte som pojkvänsmaterial, utan som kompis och människa. Det fanns en anledning till varför jag ville dansa första valsen med dig. Jag vet inte varför, men jag kan helt enkelt inte låta bli att tycka om dig. För det gör jag. Oerhört mycket.

Magda. Söta, söta flicka. Kommer du ihåg hur vi träffades? Satt och gjorde grimaser till varandra på bussen. Du är verkligen en ängel! Så snäll, duktig och rolig. Förlåt om jag har varit surig ibland, för du förtjänar bättre. Jag trivs verkligen i ditt sällskap och vi har gjort otroligt bra arbeten ihop, eller hur?

Ellie. Vi hade verkligen hur kul som helst på Kreta och även senare i nian! SPA-kvällar i mitt hjärta. Du är en härlig tjej!

Min, kanske inte första, men hittills största, kärlek. Per, jag var galet kär i dig i sexan. Dessutom har jag fått en hel del små förälskelser på vägen. Giske, Fredde och Jonas, för att nämna några.

En underbar högstadietid. Det känns som att i alla böcker, krönikor och artiklar man läser så utmålas högstadiet som ”den västa tiden i mitt liv” och man läser kommentarer som: ”kunde vi inte alla bara ha fått hemskolning de där tre hemska åren”. Jag håller verkligen inte med! Min högstadietid har varit den bästa i mitt liv. Ja, hela musikklasstiden, men särskilt den senare delen.

Så många härliga konserter! Jag kan inte rada upp dem alla, men luciakonserterna kommer alltid att ha en särskild plats inom mig.

Sånger. Tänk vad mycket låtar vi har lärt oss. Ta bara fram en gammal pärm och kolla. Jag lovar att du kan nynna på alla låtar i den. Favoritlåtar? Egentligen är det självplågeri, eftersom man blir sjukt nostalgisk av det, men: ”The Rose”- sjöngs i fyran medan liten Sofia längtansfullt tittade på Giske, och den är dessutom väldigt vacker. ”Rönnedal”- härligt hurtfrisk låt. ”Scarborough Fair”- det var häftigt att sjunga altstämman på den tiden, och jaa, det är ju ändå en Simon and Garfunkellåt. ”In dulci”- lugnt bästa jullåten, en sån man bara försvinner in i och kommer ut några minuter senare, omtumlad, men lycklig. Alla potpurrier, fast fyrans har en speciell position. ”Bohemian Rhapsody”- jag säger bara: rockar fett! Och självklart ”Måste det vara såhär att vara kär?” med WetterZetter! Blygsamhet är inte mitt främsta kännetecken. :)

Massa mer eller mindre seriösa klubbar. Bussbästisarna i fyran, 24:an-gänget, Tickit, såklart! Egopakten/soffgänget/Pakten, Bubbelbadsfilosoferna, SB, Hjärnsekten, B3- Blonda Balder Brudar, Baren- och drinkgängen på Kreta, the Stridsmanclub och förstås WetterZetter och co.

Sjukt roliga stunder med ljuvliga människor. Och då menar jag inte bara höjdpunkter som Kreta och vårkonserten, utan alla underbara ögonblick mitt i vanliga skoldagar. Raster där man blivit omkringburen, lektioner med galna diskussioner, flummiga lärare, gosiga och underhållande vänner, Balderbarn och klasskompisar som alltid funnits där. Det finns så många personer som jag tycker om på Balder, även om de inte kan räknas till mina närmsta vänner.
För det första, jag tycker verkligen om 9a. Vi har (eller ska man säga hade) en så otroligt avslappnad och mysig stämning, dessutom sjunger vi obeskrivligt bra! Mina kära stämkompisar är verkligen värda att nämna. Visst får man en särskild gemenskap i sin stämma? Så alla andrasopraner, jag gillar er! Killarna i klassen är några andra jag gillar. Jag kan bli helt galen på er, ni kan verkligen retas. Men samtidigt är ni är snälla och om man behöver en kram så får man det. Peter och Jonas, det finns inga som kan störa mig som ni, men det kan inte hjälpas. Buskillarna, ni är också sköna. Jag kommer att sakna er allihop väldigt mycket! Såg ni föresten vad Per hade skrivit för favoritlåt i årsboken? Hur gulligt var inte det.
9b, vi har haft våra duster med er, men jag tycker ändå om er. Väldans mycket. Tjejgänget i 9b, ni är snälla och snygga hela bunten och det har varit kul att lära känna er såhär på slutet. Och Jacob, Erik och Fredde. Vad hade Balder varit utan er? Ni höjer verkligen stämningen. Och, jaa Fredde, du har sköna händer. Jag är väldigt glad att jag har fått gå i samma tyska- och NO-grupp som er. Grupp fyra och tyskagruppen var ju bäst!

Känslan av att man kan göra precis vad man känner för. Friheten och tryggheten. Det är nog det bästa med Balder, att man kan vara hur konstig man vill och ändå bli accepterad. Man kan prata med vem som helst i korridoren, sjunga fula stämmor på rasterna, vara en pluggis, vara korkad, vara vanlig eller ett spralligt yrväder med galna idéer, vad man än är så är det okej.

Vet ni vad jag hade på mig på avslutningsgrillfesten i onsdags? Min orange Helly-Hansen-flis som jag har ärvt av min mamma och brukade ha på scoutläger när jag var yngre. Det är nog det ultimata beviset på hur trygg jag känner mig med de här människorna. Jag skulle aldrig ha den i ett sammanhang där jag inte kände mig fullkomligt trygg, välkommen och sedd.

Och mycket, mycket mer. Tack alla fantastiska baldrare. Ni har gjort mig till den jag är idag.
Jag kommer alltid att sakna, tänka tillbaka.

Men samtidigt, vi har haft sex underbara år tillsammans. Vi har upplevt sagolikt bra saker. Och ändå har vi fortfarande hela livet framför oss. Hela livet på oss att bli lyckliga och trygga igen. Ja, jag kommer alltid att sakna Balder, men det är nu livet börjar. Alldeles snart. För att citera Ewa Freyman: ”Livet är som en bok. Om man inte vågar sig ut i det, har man bara läst första kapitlet.”

Kanske är det så det är. Bara att vi råkade hamna i ett ovanligt bra första kapitel.

Balder kommer alltid, alltid att sitta på en hedersplats i mitt hjärta. Och det kommer ni också att göra, alla makalösa baldrare. Jag älskar er, alldeles för mycket.

//Sofia

2006-06-16 @ 11:38:04 Permalink Allmänna åsikter Kommentarer (8) Trackbacks ()

WetterZetter- we are the winners!

JAAA! :D :D :D Vi vann MGP!

80952-63

WetterZetter- en oslagbar kombination

Det hade dock inte gått att genomföra utan nedanstående personer. Så, ett supertack till:

Erik- allas vår charmör med söt hatt och fina målbrottstuppar!

Maja, Ellie och Frida- världens bästa dansare, som gjorde vårt nummer kul att se på!

Danne, Matto, Per och Anders- för proffsig kompning!

Juryn, såklart och publiken- för att ni gillade vår låt!

Vi hade ju lugnt bästa showen! Maja, Ellie och Frida hade gjort en jättegullig dans och alla tjejerna var fjollsöta i sina röd- eller rosaglittriga kjolar och pippilotter i håret. Erik såg lite lagom sliskig ut i uppknäppt skjorta och hatt. Men var söt som få, ändå, när han kom fram och gjorde mitt berömda ”gör du nåt på fredag-solo”.

80952-62

En av våra mer eller mindre seiösa dansare. :)

80952-61

Charmören no.1

Det var kul att äntligen få framföra låten, även om vi såklart gjorde det lite halvt på skoj. Och så gick vi och vann, med en låt Elin och jag gjorde i femman och som dessutom går i gissmoll. (Ojdå, en poplåt i gissmoll. För oinvigda: Giss är en mycket skum tonart med massa förtecken och moll brukar i vanliga fall känneteckna vemodiga låtar.) Men bra blev det! Synd om alla andra deltagare, bara. Slagna av en låt skriven av 11-åringar. Hihi. Ibland är det hårt.

Den oerhört bra låttexten kommer här:

”Det gör ont i mig när jag kollar på dig, när du går omkring med en annan tjej
Det är någonting jag vill säga dig, men jag vågar inte göra det du lägger aldrig märke till mig

Men jag kollar ibland på dig och din tjej när ni inte märker mig

Måste det vara såhära att vara kär? Woo.

Jag vill så gärna vara där du är.

När jag såg dig idag kändes allt så bra, och jag tänkte snart blir det du och jag

För jag hörde din tjej säga: ”Jag tycker inte om dig mera nu, det finns väl flera killar än du.”

Och sen såg jag gå därifrån och hon stod där som ett fån

Måste det vara såhära att vara kär? Woo.

Jag vill så gärna vara där du är.

Vad ska jag göra, du kommer fram till mig

Ska jag våga fråga ”Gillar du mig?”

Hjärtat bultar hårdare och så stannar du vid mig.

”Gör du nåt på fredag, eller vill du gå på bio med mig?”

-      Vad kul det ska bli på fredag.
-        Aa, visst ska det.
-         Ja, det ska det.
-         Vad söt du är idag.
-         Det är du med, jag har gillat dig jättelänge.
-         Jaha, hoppas filmen är bra.
-         Aa, det hoppas jag med.
-         Puss, puss!”

80952-60

Och så fick jag reda på att jag fick ett sommarjobb after all. Yes. Jag tror att världen ler mot mig idag!

Här kommer lite badbilder från igår, åxå. Några badgalningar, WetterZetter i annorlunda tappning, Pers öra och ett gäng stekare. Trettio grader varmt, strålande sol och badande barn.
Kan det bli bättre?

Njut av livet!

//Sofia

2006-06-13 @ 18:02:58 Permalink Allmänna åsikter Kommentarer (4) Trackbacks ()

Inte ett moln, så långt ögat kan nå...

…inte en droppe regn på flera dar.

Precis så känns det. Som en bekymmerslös Gyllene tider-sommar med onödigt mycket sol!

Mina kära grannar har varit snälla och lånat ut sin dator, så här kommer lite utlovade bilder:

Mina fina vagabondskor!

Och jag i min lilla rosa klänningssak. Princess Sophie.

Från prinsessa till party. Här är Sofia och Jacob i sina snygga Sverige-outfits hos Matilda!

Konsten att festa nyttigt (och äta gurka):

För fler nyttigheter, spana in fruktbloggen! Frukt och grönt, superskönt: http://frukt.blogg.se

Som sagt hade vi vår sista konsert någonsin med musikklasserna. Det kändes både sorligt, kul och overkligt. Synd att vi ska sluta så snart, nu när stämningen är på topp!

Apropå att sluta, alla vet väl att vi ska ha avslutningsfest i hågadalen på onsdag? Alla 9a och b:are är mycket välkommna! EFTERLYSES: En batteridriven bergssprängare, så att vi kan lyssna på musik när vi grillar!

Konserten gick bättre än väntat, trots att det var typ 30 grader varmt ute. Puh, värsta kretavärmen!

80952-58

Efteråt hade vi en mysig picknick i skuggan under träden i Hammarskog. Och när vi hade ätit oss mätta på diverse godsaker bestämde en del av oss för att ta ett dopp i det blå. Så skedde också. Med eller utan badkläder. Själv badade jag i jeanskjol. :) Vad gör man inte för att få vara med om sommaren första dopp?

Mmm. Sommar.

Vad härligt det ska bli med baddag för hela skolan imorgon!

Sola och sov gott! Och glöm inte att leta efter en lämplig musikmaskin till på fredag. :)

//Sofia

2006-06-11 @ 20:29:57 Permalink Allmänna åsikter Kommentarer (6) Trackbacks ()

Bus med små kusiner på gröna ängar.

Snart, snart.

Sluta grundskolan!?
Jag kan bara inte förstå det. ÅH, vad jag kommer att sakna allt och alla!

Borde man gå på Rix Fm-grejen? Fast jag lyssnar inte på radio. Skulle väl vara för att träffa folk, då.

2006-06-08 @ 18:25:24 Permalink Allmänna åsikter Kommentarer (0) Trackbacks ()