Åh! Balder i mitt hjärta.
För alltid.
Jag har Balder, och musikklassåren, att tacka för så mycket;
Världens bästa vänner.
Ester. Vi har gått i samma klass i tolv år nu. Det är helt otroligt. Vi var en plåga för omgivningen på tärningen och i lågstadiet, men oj vad kul vi hade! Mellanstadiet blev inte bättre det… Tickit, säger jag bara. Vi har inte alltid kommit överens och lika ofta varit ärkefiender som bästa vänner, men jag har alltid vetet att du finns där och jag tror och hoppas att du känner på samma sätt. Du är min äldsta vän och jag kommer alltid att minnas dig, kära barndomsbästis!
Det är väldigt svårt att förstå. Vi kommer aldrig mer att gå på Balder. Det har alltid varit ”en termin till” eller ”några veckor fram till skolavslutningen” eller åtminstone ”ett par dagar kvar”. Men nu är det slut. Oåterkalleligen och fullkomligt slut. Helt ärligt, det är förjävligt.
Vi har haft det så bra genom åren! Jag har varit med om så mycket fint, egendomligt och roligt! Vilken gemenskap vi har, sen. Jag skulle tro att det kommer bli svårt att hitta en sådan stark samhörighet mellan så många människor igen. Jag kommer att sakna alla flummiga stunder i korridorerna, att bara kunna gå fram till små Balderbarn och prata, sången i trapphallen och i omklädningsrummet, den familjära stämningen och såklart alla knäppa, tokroliga, vanliga och alldeles, alldeles underbara människor.
Vilken vacker avslutning vi hade! Vi fick höra många fina tal, och de flesta var dedikerade till niorna. Som vi grät. Jag hade inte haft långt till tårarna någon gång under dagen, men nu brast det. Det enda bra med att vara så lättrörd som undertecknad är att man får många tröstande kramar av snälla människor. Fast det var inte bara jag som grät. Tårar trillade från nästan alla nior och många yngre barns ögon. Gud, vad sorgligt det var.
Balder, en liten skyddad värld, men med den bästa befolkningen någonsin. Nej, jag vet inte om jag klarar det här. Börjar ju gråta bara av att tänka på att jag aldrig mer kommer att få gå där. Och av att läsa alla andras fina blogginlägg om Balder.
Jag har Balder, och musikklassåren, att tacka för så mycket;
Världens bästa vänner.
Elin. Du är något alldeles särskilt. Kan du förstå att vi faktiskt, från och till, har hållit ihop sen den där dagen i femman när vi av en slump båda två kommit för tidigt till skolan?
Jag kommer ihåg i somras, när mitt konfirmationsläger var slut och alla grät. Jag grät också, men inte för att jag skulle vara utan lägret, det kunde inte på långa vägar mäta sig med klass 9a och Balder, utan för att jag saknade dig. Du är så oerhört viktig för mig. Och även om jag inte visar det tillräckligt, för den bistra sanningen är att de ofta är dem vi tycker mest om vi behandlar sämst, så älskar jag dig. Sjukt mycket och utan förbehåll.
Jag kommer ihåg i somras, när mitt konfirmationsläger var slut och alla grät. Jag grät också, men inte för att jag skulle vara utan lägret, det kunde inte på långa vägar mäta sig med klass 9a och Balder, utan för att jag saknade dig. Du är så oerhört viktig för mig. Och även om jag inte visar det tillräckligt, för den bistra sanningen är att de ofta är dem vi tycker mest om vi behandlar sämst, så älskar jag dig. Sjukt mycket och utan förbehåll.
Anna. Den mest socialt begåvade person jag någonsin träffat. Du kan prata med någon i korridoren, och nästa dag är ni kompisar. Det är något jag alltid beundrat, hur gör du egentligen? Men samtidigt är det nog inte så lätt att verkligen bli vän med dig. På riktigt. Jag är glad och tacksam över att du anser mig som en av dina närmaste vänner. För du är definitivt en av mina! Och jag älskar dig, precis som du är.
Hannah. Älskade kusin, vad ska jag säga som inte redan är skrivet eller sagt? Vi har också hängt ihop ett bra tag och det finns ingen jag har så mycket symboler med som med dig. Vi har varit bästisar och rivaler, gråtit och skrattat, flummat och djuplodat tillsammans. Det finns något speciellt där. Och jag är väldigt glad att vi ska gå i samma skola i höst, min lilla blomma.
Ester. Vi har gått i samma klass i tolv år nu. Det är helt otroligt. Vi var en plåga för omgivningen på tärningen och i lågstadiet, men oj vad kul vi hade! Mellanstadiet blev inte bättre det… Tickit, säger jag bara. Vi har inte alltid kommit överens och lika ofta varit ärkefiender som bästa vänner, men jag har alltid vetet att du finns där och jag tror och hoppas att du känner på samma sätt. Du är min äldsta vän och jag kommer alltid att minnas dig, kära barndomsbästis!
Ida. Min flummiga och vackra datanördsgranne. Vi har haft mycket kul tillsammans! Jaa, jippie, yahoo! B3- vi rockade hårt!
Danne. Du är en väldigt skön människa. Mysig, ärlig, alldeles för musikalisk och otroligt rolig. Och jag vet att du vet att jag tycker om dig. Om du mot all förmodan inte skulle ha insett det än, så: Jag tycker om dig, Danne! Även om jag dampar ibland, precis som du. Vi får ses i Stockholm, någon gång!
Matto. Egentligen är du bara en irriterande retsticka. Men världens härligaste sådan. Och vi har gjort en hel del knäppa och roliga saker tillsammans! Du har betytt mycket för mig genom åren. Inte som pojkvänsmaterial, utan som kompis och människa. Det fanns en anledning till varför jag ville dansa första valsen med dig. Jag vet inte varför, men jag kan helt enkelt inte låta bli att tycka om dig. För det gör jag. Oerhört mycket.
Magda. Söta, söta flicka. Kommer du ihåg hur vi träffades? Satt och gjorde grimaser till varandra på bussen. Du är verkligen en ängel! Så snäll, duktig och rolig. Förlåt om jag har varit surig ibland, för du förtjänar bättre. Jag trivs verkligen i ditt sällskap och vi har gjort otroligt bra arbeten ihop, eller hur?
Ellie. Vi hade verkligen hur kul som helst på Kreta och även senare i nian! SPA-kvällar i mitt hjärta. Du är en härlig tjej!
Min, kanske inte första, men hittills största, kärlek. Per, jag var galet kär i dig i sexan. Dessutom har jag fått en hel del små förälskelser på vägen. Giske, Fredde och Jonas, för att nämna några.
En underbar högstadietid. Det känns som att i alla böcker, krönikor och artiklar man läser så utmålas högstadiet som ”den västa tiden i mitt liv” och man läser kommentarer som: ”kunde vi inte alla bara ha fått hemskolning de där tre hemska åren”. Jag håller verkligen inte med! Min högstadietid har varit den bästa i mitt liv. Ja, hela musikklasstiden, men särskilt den senare delen.
Så många härliga konserter! Jag kan inte rada upp dem alla, men luciakonserterna kommer alltid att ha en särskild plats inom mig.
Sånger. Tänk vad mycket låtar vi har lärt oss. Ta bara fram en gammal pärm och kolla. Jag lovar att du kan nynna på alla låtar i den. Favoritlåtar? Egentligen är det självplågeri, eftersom man blir sjukt nostalgisk av det, men: ”The Rose”- sjöngs i fyran medan liten Sofia längtansfullt tittade på Giske, och den är dessutom väldigt vacker. ”Rönnedal”- härligt hurtfrisk låt. ”Scarborough Fair”- det var häftigt att sjunga altstämman på den tiden, och jaa, det är ju ändå en Simon and Garfunkellåt. ”In dulci”- lugnt bästa jullåten, en sån man bara försvinner in i och kommer ut några minuter senare, omtumlad, men lycklig. Alla potpurrier, fast fyrans har en speciell position. ”Bohemian Rhapsody”- jag säger bara: rockar fett! Och självklart ”Måste det vara såhär att vara kär?” med WetterZetter! Blygsamhet är inte mitt främsta kännetecken. :)
Massa mer eller mindre seriösa klubbar. Bussbästisarna i fyran, 24:an-gänget, Tickit, såklart! Egopakten/soffgänget/Pakten, Bubbelbadsfilosoferna, SB, Hjärnsekten, B3- Blonda Balder Brudar, Baren- och drinkgängen på Kreta, the Stridsmanclub och förstås WetterZetter och co.
Sjukt roliga stunder med ljuvliga människor. Och då menar jag inte bara höjdpunkter som Kreta och vårkonserten, utan alla underbara ögonblick mitt i vanliga skoldagar. Raster där man blivit omkringburen, lektioner med galna diskussioner, flummiga lärare, gosiga och underhållande vänner, Balderbarn och klasskompisar som alltid funnits där. Det finns så många personer som jag tycker om på Balder, även om de inte kan räknas till mina närmsta vänner.
För det första, jag tycker verkligen om 9a. Vi har (eller ska man säga hade) en så otroligt avslappnad och mysig stämning, dessutom sjunger vi obeskrivligt bra! Mina kära stämkompisar är verkligen värda att nämna. Visst får man en särskild gemenskap i sin stämma? Så alla andrasopraner, jag gillar er! Killarna i klassen är några andra jag gillar. Jag kan bli helt galen på er, ni kan verkligen retas. Men samtidigt är ni är snälla och om man behöver en kram så får man det. Peter och Jonas, det finns inga som kan störa mig som ni, men det kan inte hjälpas. Buskillarna, ni är också sköna. Jag kommer att sakna er allihop väldigt mycket! Såg ni föresten vad Per hade skrivit för favoritlåt i årsboken? Hur gulligt var inte det.
9b, vi har haft våra duster med er, men jag tycker ändå om er. Väldans mycket. Tjejgänget i 9b, ni är snälla och snygga hela bunten och det har varit kul att lära känna er såhär på slutet. Och Jacob, Erik och Fredde. Vad hade Balder varit utan er? Ni höjer verkligen stämningen. Och, jaa Fredde, du har sköna händer. Jag är väldigt glad att jag har fått gå i samma tyska- och NO-grupp som er. Grupp fyra och tyskagruppen var ju bäst!
För det första, jag tycker verkligen om 9a. Vi har (eller ska man säga hade) en så otroligt avslappnad och mysig stämning, dessutom sjunger vi obeskrivligt bra! Mina kära stämkompisar är verkligen värda att nämna. Visst får man en särskild gemenskap i sin stämma? Så alla andrasopraner, jag gillar er! Killarna i klassen är några andra jag gillar. Jag kan bli helt galen på er, ni kan verkligen retas. Men samtidigt är ni är snälla och om man behöver en kram så får man det. Peter och Jonas, det finns inga som kan störa mig som ni, men det kan inte hjälpas. Buskillarna, ni är också sköna. Jag kommer att sakna er allihop väldigt mycket! Såg ni föresten vad Per hade skrivit för favoritlåt i årsboken? Hur gulligt var inte det.
9b, vi har haft våra duster med er, men jag tycker ändå om er. Väldans mycket. Tjejgänget i 9b, ni är snälla och snygga hela bunten och det har varit kul att lära känna er såhär på slutet. Och Jacob, Erik och Fredde. Vad hade Balder varit utan er? Ni höjer verkligen stämningen. Och, jaa Fredde, du har sköna händer. Jag är väldigt glad att jag har fått gå i samma tyska- och NO-grupp som er. Grupp fyra och tyskagruppen var ju bäst!
Känslan av att man kan göra precis vad man känner för. Friheten och tryggheten. Det är nog det bästa med Balder, att man kan vara hur konstig man vill och ändå bli accepterad. Man kan prata med vem som helst i korridoren, sjunga fula stämmor på rasterna, vara en pluggis, vara korkad, vara vanlig eller ett spralligt yrväder med galna idéer, vad man än är så är det okej.
Vet ni vad jag hade på mig på avslutningsgrillfesten i onsdags? Min orange Helly-Hansen-flis som jag har ärvt av min mamma och brukade ha på scoutläger när jag var yngre. Det är nog det ultimata beviset på hur trygg jag känner mig med de här människorna. Jag skulle aldrig ha den i ett sammanhang där jag inte kände mig fullkomligt trygg, välkommen och sedd.
Och mycket, mycket mer. Tack alla fantastiska baldrare. Ni har gjort mig till den jag är idag.
Jag kommer alltid att sakna, tänka tillbaka.
Jag kommer alltid att sakna, tänka tillbaka.
Men samtidigt, vi har haft sex underbara år tillsammans. Vi har upplevt sagolikt bra saker. Och ändå har vi fortfarande hela livet framför oss. Hela livet på oss att bli lyckliga och trygga igen. Ja, jag kommer alltid att sakna Balder, men det är nu livet börjar. Alldeles snart. För att citera Ewa Freyman: ”Livet är som en bok. Om man inte vågar sig ut i det, har man bara läst första kapitlet.”
Kanske är det så det är. Bara att vi råkade hamna i ett ovanligt bra första kapitel.
Balder kommer alltid, alltid att sitta på en hedersplats i mitt hjärta. Och det kommer ni också att göra, alla makalösa baldrare. Jag älskar er, alldeles för mycket.
//Sofia
Kommentarer
Postat av: Elin
Vackert rakt igenom! Jag äslkar dig också och jag blir rörd av hur fint du skriver!
Postat av: gunnel
Det är jätte mysigt att läsa om hur balder har varit för dej. ja blir rörd själv..
Tack för bilderna! :P
Postat av: Erik
Sjukt fint Zäta, kommer sakna dig och dina knappt synliga fötter, det vet du. Hoppas vi ses!
Postat av: danne
det får vi ta och göra sofia, helt klart
/danne
Postat av: Ellie
åh Sofia! du är så underbar! Spa är det bästa det gör vi fler gånger!!
Postat av: emma
Väldans fint:) Jag kommer sakna och tänka tillbaka. Balder 4 ever!
Postat av: Xinge(kalle)
Men, oj, nui blev ja väldigt rörd:)
Va fint:D
Kommer sakna dej...:'(
Postat av: Friday
Du skriver så otroligt fint och bra! Det är nästan som man blir tårögd, jag har lixom inte fattat hur mycket jag kommer sakna allt. Sofia, du får ha det jättebra, och hoppas vi ses på Katte om du börjar dår =)
Trackback