Sofias sida

Jaha. Första skoldagen avklarad.

Det känns inte ett dugg spännande.

Det var som att komma tillbaka efter en helg. Möjligen en långhelg. Det var liksom bara att konstatera; här hör jag hemma. Jag kunde inte ens återkalla pirret jag kände förra året... allt var bara vanligt, helt enkelt. Lite som att komma hem efter en skön semester. Katte är vardag - varken mer eller mindre.


 Men en rätt bra vardag.

Något har dock hänt. Det är Balderbarn överallt! Typ 20 Balder-91:or virrar nu runt i Kattes labyrintlika korridorer. Stackarna. Det tog en månad innan jag lärde mig hitta till matsalen.

Dagen var rätt soft egentligen. Psalm - vi går ju ändå på Katedralskolan. Rektorstal - orglar och nobelpristagare, fast jag slutade lyssna när Anna började snacka om talarstolens likhet med en likkista. Klassmöte - bytt allt, från klassföreståndare till rektor. Rast - brygghäng. Tre-och-en-halv-timmes-biologilektion - vada omkring i Fyrisån med stålhåvar och fjäderpincetter för att artbestämma iglar. (Ja, folk kollade snett på oss. Men vaddå, att ha äntrat Fyrisån i vadarstövlar kan visa sig vara en mycket nyttig erfarenhet. Om man vill bli stadsmarinbiolog med inriktning slebbiga smådjur. Typ.)



Sist men inte minst vill jag tipsa om en ny Katteförening som jag, Anna och rektorn har bildat.
Älskah Kattes Orgel. Gå med idag!



Godnatt! (Jag vet att klockan är sju, men jag är så sjukt trött. Så nu ska jag sova. Eller, kanske bada först.)
//Sofia

  Mums.