Det är inte så enkelt jämt.
Jag får skrivkramp när jag är nere. Jomendetärsant. Hur många deppiga inlägg kan ni hitta i min blogg? När jag är glad flyter orden fram och bildar vackra meningar. Det är inte så enkelt jämt.
Jag skulle vilja skriva precis vad jag känner just nu.
Jag skulle vilja visa vilken låt jag har lyssnat på 19 gånger i rad och skicka er länken.
Jag skulle vilja tala om hur svårt det var att skicka det där mailet idag och vad det innehöll.
Jag skulle vilja beskriva senaste tidens händelser och berätta hur de har påverkat mig.
Jag skulle vilja säga saker utan att vara rädd att det inte ska intressera någon
Jag skulle vilja berätta om allt utan att behöva förklara mig - ifall att fel person skulle missförstå
Jag skulle vilja vara uppriktig utan att gardera mig mot eventuella nedslag
Men ingen får förstå, ingen får veta, ingen får skratta i smyg. Jag önskar att jag också kunde blogga för en svensk publik från Australien. Men nu måste jag skriva ett inlägg som skulle klara att bli uppläst i skolans datorsal - klara allas granskande blickar, klara allas cyniska kommentarer, klara allas skeptiska lyftande på ögonbrynen.
Detärdärförmanhardagböcker,Sofia.
Ochensaktill. Jag får skrivkramp när jag verkligen känner något. Skitbra. Jag kan inte skriva när jag är ledsen, jag kan inte skriva när jag verkligen känner något. Vilken party blogg det måste bli. Varierad, djup. OftaSofiaduärjusåöppenochärlig. Så hur kommer det sig att jag knappt skrev något alls i höstas?
Jag börjar tröttna på det här. Samtidigt som jag älskar det.
Och nu har jag lyssnat på den där sången 24 gånger.
//Sofia
Sofia,
du kan lösenordsskydda bloggen - eller bara byta adress. På blogspot (http://blogger.com) väljer du själv vilka du bjuder in till att läsa din blogg, då slipper man risken att andra människor sprider lösen&användarnamn.
Om det är nåt du vill berätta så vet jag att du har många fina vänner, men om det behövs så kan jag lyssna också. Jag brukar höra att ja är ganska bra på det :) säg till om det är nåt.
KRAM!
haha, jadu jag har sökt med ljus o lykta efter hur man gör, men har ännu ej funnit någon kunnskap ;(
men ja denna kodmallen duger ju den också :D
Sötlovisa! Visst har jag underbara vänner - som jag redan pratat med, men tack ändå. Nej, det jag egentligen ville ha var en publik att skriva för som inte kände mig... asså jag vet inte. :)
Men det var bara då. Och lösenordsskydd är inte min grej. Jag är nämligen en hycklare, jag gillar nog att vem som helst kan läsa, det är bara att IBLAND blir det jobbigt. Mest är det bra.
hm.. låter som en jobbig sits. sånt är inte kul.. allt löser sig tillslut. och så länge vet jag att det finns många du kan prata med :)