Här på jorden
Jag tycker om att leva här på jorden. Nej, jag ÄLSKAR att leva här. Det är sjukt härligt! Nu vet jag förstås inte vad som kommer sen, men vad som än händer eller inte händer så vet jag att det finns saker jag skulle sakna. Det skulle inte vara stora, världsomvälvande känslor och händelser jag skulle sakna, utan de där små detaljerna i livet - som egenligen, när man tänker efter - utgör själva livet.
Det skulle vara känslan av rena lakan mot huden, att sitta i kvällssolen efter en lång dag utomhus, att springa fort, fort och skrattande låta vinddraget föra bort håret från ansiktet. Det skulle vara de där perfekta stunderna med vännerna, sent på natten när de levande ljusen är på väg att brinna ned och den enas tankar inte hinner sluta förens den andras tar vid.
Det skulle vara regnsmattret mot parapyet då jag ensam vandrar gågatan fram, värmen från lägereldar och pojkar jag tyckt om, sångerna som får mitt hjärta att slå snabbare och mina läppar att le. Det skulle vara att längta så mycket att man tror att något ska brista inom en. Det skulle vara pirret i magen före en konsert och lyckan när den är färdig. Det skulle vara den brännade känslan som alltid föregår tårar jag skulle sakna, och befrielsen när de väl kommer.
Det skulle vara att lägga mina vänners hår bakom deras öron, att skratta tills halten av mjölksyra i magen blir överväldigande och hela ansiktet värker och att se deras ansikten lysa upp, precis som mitt gör, när jag ser dem. Det skulle vara den nästan smärtasamt klara höstluften och att genom det smutsiga bussfönstret se solen gå upp över åsen.
Det skulle vara att gunga. Det skulle vara de behagliga rysningarna som beröringen från någon jag gillar skapar, den fullkomliga lycka en enda blick från samma person kan skänka och även, otroligt nog, den känslans raka motsats. Det skulle vara att snurra runt, runt och känna mig fullkomligt fri, att få någon annan att le och att öppna ett kärleksbrev.
Det skulle vara att ha någon som pillade i ens hår.
Det är vad jag skulle sakna.
//Sofia
fint =) nästan så att tårarna börjar komma när man tänker på vad man skulle missa om man inte levde här
gud vad fint!! nu saknar jag dig massor. Även fast vi stötte på varran idag.. i alla fall, puss på dig.
vad vackert! :) du får mig att uppskatta livet ännu mer.
Åh! Ni är så fina!