Juletid

Är det stress eller tid för eftertanke? Är det pengabrist eller givmildhet? Är det släktångest eller att vara med nära och kära? Är det snapsvisor eller bara snaps? Är det köpgalet eller omtänksamt?

Är det julskinka med hemmagjord senap och Kalle Anka eller Bahamas med hulahula-kjol? Är det Jesus eller tomten eller både och? Är det skollov eller en högtid? Är det överskattat eller underbart?




Julen innebär så olika saker för olika människor.  För vissa är traditionen det viktigaste - att klä granen på ett särsklit sätt vid en särskild tidpunktoch att äta julgröt och rimma till mandeln. För andra är det en chans att träffa familjemedlemmar som bor långt borta - eller att samlas hela släkten. Ytterligare några vill göra det på sitt eget sätt och åka till Toscana.

Själv skulle jag tycka att det vore mysigt att fira jul med bara familjen någon gång - vi har nämligen alltid firat med tjocka släkten. Nog för att småkusiner och välfyllda säckar har sin charm, men att prova något nytt är aldrig fel.

 Mor med bror

Jag kan inte förneka att julklapparna är en anledning til att jag ser fram emot julafton. Julmat är inte min grej, släkten har som sagt sin charm, men man tröttnar på kurragömma och att praaataaa lååångsaaamt oooch tyyydliiigt efter några timmar och religiös har jag aldrig varit.

Att höra morfartomten knarrande säga "God Jul Sofia, önskar mamma" eller kanske tillochmed läsa upp ett halvtaskigt och alltför avslöjande rim gör att det barnsliga pirret och det icke åldersbundna ha-begäret genast vaknar inom mig. Jag får ett paket! Sedan spelar det ärligt talat mindre roll om det är en ful  hårborste eller en önskad kofta. Eller, nja, det är klart att ipodar och lyxiga krämer smäller högre än riviga handdukar, men har man bara fått några saker man önskat sig är även mjuka paket från Ellos kul att öppna.

 Lilla julafton är minst lika viktig som the real thing - i år blev det jag och Anna med varsin pojke, eftersom vår kära Elin bestämde sig för att fira julen (och resten av året) på varmare breddgrader.

Jag tycker faktiskt att det är kul att handla julklappar. Tänka ut vad någon man tycker om skulle bli glad för, behöva eller passa bra i är ju bara roligt. Därefter är det bara att hoppas att klappmottagarna har samma åsikt i frågan som en själv...

 Den snåla varianten a la Sofia 12 år

Men nu påstår både mamma och Tyler, vår utbytesstudent som flyttade in vid lucia, att jag är en tråkmåns som sitter framför datorn. (Fast jag har en tomteluva på mig!) De anser att jag borde vara med och klä granen, och jag är faktiskt böjd att hålla med. För vet ni vad som är juletid för mig? Grandoft. 

 Vissa har svårare att slita sig från sin gran än andra... typ min lillasyster


Så nu önskar jag mina favoritpersoner - er, mina kära mina bloggläsare:

en riktigt och väldigt och underbart
 
God Jul!

//Sofia


PS. Det är skandal, jag vet, men min far har ingen internetuppkoppling. Eftersom jag ska spendera en handfull dagar där nu, efter att först fira julafton med mor och hennes bror (och 25 andra släktingar), så blir det inget bloggande fram till den 28:e eller så. Men du är säkert i Österrike och åker skidor, eller på Bahamas och dansar med infödingarna, eller hos farmor i Småland som inte ens har någon dator - så vad bekymmrar det dig? Hursomhelst - God Jul igen - från mig till dig! DS.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback